Jag funderar tillbaka på det jag lärt mig under denna kurs.
Det första jag tänker på är att jag lärt mig mycket inte bara av den litteratur som jag läst utan av deltagarna i kursen. Genom diskussioner har jag fått nya tankar som följt med mig under resan. Jag är medveten om att jag behöver andras tankar och reflektioner för att komma vidare och att det är viktigt för mig. Jag behöver någon/några att "prova mina tankar på", för att förstå och komma vidare. Utmaningen blir nu att sprida den kunskap som jag fått och få igång pedagogisk dokumentation på min avdelning.
Det var spännande att återigen läsa boken: varför pedagogisk dokumentation? Av Hillevi Lenz Taguchi (2013) igen. Bokens tidigare upplaga gav mig mycket då jag läst den för några år sedan, men att läsa om den omarbetade upplagan gav mig ännu mer och startade nya och andra funderingar hos mig. Hur förtydligar jag att betydelsen av den pedagogiska miljön är så viktig, när det är så självklart för mig ? Jag hittade några meningar som lätt förklarar vad den pedagogiska miljön handlar om, en synlig och osynlig lärmiljö. Att inte bara det som vi kan ta på i ett rum påverkar utan också förhållningssätt som är så viktigt.
"Att utmana ögat och lyssna med alla sinnen" är något som Loris Malaguzzi pratar om och något som är värt att fundera på. Att tillsammans ha en grund att stå på när man börjar med pedagogisk dokumentation. Christina Wehner-God'ees bok, Lyssnandets och seendets villkor (2011) är en dvd bok som handlar om pedagogisk dokumentation och kan vara till god hjälp för att komma igång i arbetslaget samt ha samma utgångspunkt för uppstart av pedagogisk dokumentation. Tex att på arbetslagsträffar avsätta tid för att se ett avsnitt tillsammans för att sedan diskutera samt reflektera.
Jag fastnar fortfarande vid den reflektion som är så viktig för att utvecklas både som individ och som arbetslag. Att det sedan ska ske med systematik är något som startar mina funderingar och har lett fram till mitt beslut att en del av min planeringstid viks åt just detta och att jag skriver ner dem i en bok. Jag tänker mig också att jag går tillbaka och läser det jag skrivit för ett tag sedan, för att komma vidare. Att tänka på att reflektion är "tankar om tankar" får mig att förstå att det är en process att reflektera och något som sker under en längre tid. I Kristin Bies bok reflektionshandboken (2009, s 16) står det att "målet med reflektion är att lära dig att medvetet använda reflektion i din lärande process" denna mening har jag sedan flera år tagit med mig och funderat över, ända sedan jag för första gången läste den. "Reflektion handlar om att föra tankarna tillbaka till, eller vända tillbaka till, något som du tänkt tidigare" ( Bie, s11) Att synliggöra processen utvecklar och får oss att komma framåt, men också att se bakåt och undvika tidigare "misstag" och att det leder fram till att vi omvärderar det vi gör. För en person som jag med otålighet och viljan att bara komma framåt blir reflektion ett viktigt verktyg för att stanna upp och tänka efter samt därigenom utvecklas.
Jag tar med mig tankar om metatänkande och meningen "tankar om tankar utgör en centralroll för att distansera sig från idéer som annars lätt tas för givna" som jag läste i boken den svårfångade reflektionen ( Peter Emsheimer, 2005) för mig är det alltså viktigt att se processer och utveckling för att känna mig tillfreds med det jag gör.
Kursen har också gjort att jag funderat på min yrkesroll och den profession jag besitter. Reflektionen bidrar till detta. Att blogga är också ett härligt sätt att dela med sig av de tankar som rusar runt i huvudet på mig och ta del av andras tankar. Jag är inte rädd för att hamna i pedagogiska kullerbyttor, blir inte orolig av att känna förvirring inför saker som jag tidigare varit övertygad om, det är vägen till att komma vidare och bli medveten. Att fundera över vad står det i de styrdokument som vi ska rätta oss efter?
Boken som heter "vad berättas om mig"( Svenning, B, 2011) var intressant och skapade många frågor om hur vi använder de alster och den dokumentation som vi skapar. Hur kan jag som pedagog ge utrymme för att barnens i deras dokumentation och hur bemöter jag barnen på ett respektfullt sätt? Tex är det okej att jag använder detta kortet på dig ?
Boken får mig att fundera på de allra yngsta barnen och hur vi låter de yngsta barnen vara med och bygga vår verksamhet. En verksamhet där även barn som ännu inte äger ett talat språk blir delaktiga. Pedagogernas roll och närvaro i den process blir ännu viktigare, trots att det ofta landar i en tolkning av situationen, pedagogen kan inte fråga ett litet barn som saknar ett talat språk, för att förstå. Det är därför flera pedagogers bild nödvändig för att närma sig den sanning om det som just hänt.
(Svenning, B, 2011)"De yngsta barnen i förskolan har egna tankar kring och reaktioner på de situationer då de upplever sig bli dokumenterad; att det ibland kan vara en bra upplevelse och ibland inte. Vi måste leta efter uttrycken och hela tiden försöka närma oss barnens perspektiv. Det är en stor utmaning som kräver både tid och koncentrerad närvaro" dessa meningar fastnade jag för då jag läste boken "Vad berättas om mig?" och kommer fortsätta att fundera på detta.
Roligaste uppgiften i kursen var radioprogrammet, så roligt att använda ljud tillsammans med barnen. Att vi gjorde Hannas radioprogram till en del två, gjorde vi inte enbart för att det var kul utan för att påvisa att pedagogisk dokumentation bygger på tidigare pedagogiska dokumentationer. Vi fick också användning av de reflektionsfrågor som vi fått som tips på att komma vidare i vår reflektion tillsammans med barnen. Jag har börjat använda ljud mer med barnen och funderar på att få med det i barnens individuella dokumentationer.
Efter att ha sett elmins föreläsning testar jag några frågor på mig själv som Roger Ellmin tipsade om.
Vad ska jag/vi lära ? (Mål för lärandet)
Jag vill lära mig mer om hur vi praktiskt använder den dokumentation som vi gör och hur vi gör den systematiskt genom att använda samma modell och reflektera tillsammans. Jag vill också lära mig mer om hur vi kan använda unikum och bjuda in barnen och deras delaktighet. Det är trots allt deras dokumentation.
Hur ska jag/vi arbeta ( lärandestrategier)
Barnens intresse och delaktighet ska styra över de val vi gör när vi dokumenterar. Med samma verktyg kan vi skapa systematik och verksamhetsutveckling.
Hur lär jag/vi bäst? (Lärstilar)
Genom diskussion och reflektion som utmanar och för mig vidare, att våga prova. I mötet med andra ges jag möjlighet att prova tankar som gör att jag får nya tankar.
Vad har jag/vi lärt?(utvärdering)
Att reflektion är viktigast för att utvecklas, men att det ger mer om vi delar med oss.
Att reflektion behöver ta mer plats under våra gemensamma arbetslagsmöten.
Det jag lärt mig under kursen har jag samtidigt kunnat använda i verksamheten och har därför varit meningsfullt och utvecklande.
Vad är nästa steg?(utveckling)
Att sprida det jag lärt mig men hur?
Öka reflektionen för att komma vidare.
Att dokumentationen är barnens, hur gör vi den tillgänglig, genom att bjuda in dem och låta deras röst vara viktig och tongivande.
Att berätta om denna kurs som skapar goda förutsättningar för verksamhetsutveckling.
Att använda dessa frågorna då jag reflekterar ibland, för att utmana mina tankar.
Jag är väldigt nöjd över att jag valt att gå denna kurs där jag fått möjlighet att koppla ihop mina tankar med vår verksamhet, vilket har utvecklat både mig som pedagog samt vårt gemensamma arbete med pedagogisk dokumentation.
