Pedagogisk dokumentation Vad, Hur och Varför?

Pedagogisk dokumentation vad, hur och varför.

Vad är pedagogisk dokumentation?

För att förstå vad pedagogisk dokumentation är behöver man förstå skillnaden mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation. Dokumentation innebär att man samlar in tex foton, observationer, film och text m,m. Syftet kan vara att använda dokumentationen för att visa verksamheten för tex föräldrar och barn. Dokumentationen är retrosperspektiv, den handlar om det som hänt. Dokumentationen blir inte pedagogisk förrän du har dokumenterat en tid och reflekterat, både själv och tillsammans med andra, både vuxna och barn. Pedagogisk dokumentation är framåtsyftande, prospektiv (Lenz Taguchi 2013). Åberg mfl( 2005)menar att våra gemensamma reflektioner kan ligga till grund för hur man i fortsättningen väljer att utmana barnens tankar. Pedagogisk dokumentation är alltså en process som belyser lärande och utveckling hos barn och/eller dig själv. Tillsammans skapas ny kunskap ( Åberg, Lenz Taguchi 2005) 

I skolverkets publikation (2012)" Det handlar om att försöka se och förstå vad som pågår i verksamheten, utan en att på förhand bestämd ram av förväntningar och normer" ( Skolverket 2012). Att se den pedagogiska dokumentationen som något föränderligt och att den nyskapas i möten med miljöer och andra är också något som belyses dokumentationen. 

Hur blir dokumentation pedagogisk?

I förskolans läroplan kan man läsa att arbetslaget "ska sträva efter att kontinuerligt och systematiskt dokumentera varje barns utveckling och lärande samt tillgodose vare barns möjlighet till att utvecklas och lära. Det ska också uppvisa barns förändrade kunnande inom olika målområden. (Lpfö 98/10, s 15.") Vi har som krav att använda oss av systematiskt  kvalitetsarbete i förskolan och skolan. För att få kvalitetsarbetet att fungera behövs bla att vi mäter relevanta saker, tydliga mål, från delar till helhet, att det finns långsiktighet inbyggt i systemet samt att det finns förbättringsområden (Håkandsson, 2013)

för att kunna använda den pedagogiska dokumentationen behöver den ske systematiskt och med hjälp av gemensamma verktyg som för processen framåt. Arbetslaget kan tex använda sig av ett reflektionsprotokoll ( tex bild 1 ) reflektionsprotokollet har vi använt oss av på mitt nuvarande arbete. Det hjälper arbetslaget att hitta fokus och använda den tid vi har tillsammans.

Den pedagogiska dokumentationen kan användas för att vidare utveckla verksamheten (Lenz Taguchi, 2013)Med samma modell, kontinuerligt, reflekterat, tålmodigt låta det ta tid och se syfte i detta. 

Spännande är det också att det kan kasta omkull tidigare tänkande om lärande och inte planera upp långt i förväg utan tålmodigt låta barnens intresse och teorier styra nästa steg. Pedagogen är medforskare tillsammans med barnet och de andra pedagogerna. koppling till läroplanens styrdokument kommer in efter aktivitet och ligger till grund för nästa steg,frågor som, hur fortsätter vi att utmana barnen? Vad behöver barnen för att gå vidare? för processen vidare.

Den pedagogiska dokumentationen kan användas i ett pedagogiskt förändrings arbete.( Wenher-Gode'e, 2012) Detta innebär att det kan ligga till grund för utvärdering av verksamheten. Whener-Gode'e(2012) menar att pedagogisk reflektion handlar om att utbyta erfarenheter i ett kollektivt möte. Lenz Taguchi (2012) säger att reflektion både enskilt och tillsammans med andra skapar en sannare bild av barnet, pedagog och verksamheten. Genom reflektion kan vi fånga upp de lärande processer som pågår. I vår verksamhet använder vi oss av trippellogg, vilket ger oss ett verktyg för att reflektera.

 I skolverket (2012) står"De estetiska språken och uttrycksformerna är viktiga för att bredda, spänna ut och intensifiera det område som man undersöker. ..." (Sidan 23) Vi behöver fundera på hur vi utmanar barnen med det material som vi erbjuder.

Varför behövs pedagogisk dokumentation i förskolan?

Reggio children (2006) säger att huvuduppgiften i pedagogisk dokumentation är att säkerställa "att lyssna och bli lyssnad på" . Vilket stämmer väl överens vad som står i förskolans läroplan "dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla– barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar,vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och synliggöra lärande processer som pågår samt utmana för att komma vidare" (s) I boken som Reggio children ( 2006) gett ut kan pedagogen få praktiska tips på hur den pedagogiska dokumentationen kan se ut, det blev som en Aha upplevelse för mig hur pedagogisk dokumentation kan se ut.

Barnens röst och deras reflektion måste finnas som en röd tråd i den pedagogiska dokumentationen. "dokumentera, följa upp och analysera– kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig,– hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,..." (98/10 sidan 16 ) Det innebär alltså att den pedagogiska dokumentationen är föränderlig liksom det lärande som barnen och de vuxna befinner sig i ( Lenz Taguchi, 2012). 

Diskussion 

Genom att den pedagogiska dokumentationen synliggör verksamheten och de läroprocesser som pågår, kan vi använda den för att komma vidare i vårt arbete. Alla pedagogers reflektion behövs för att få syn på de lärande processer som pågår samt att kunna fortsätta utmana barnen. Man skulle kunna fundera på reflektion som sker i olika nivåer, I individuell nivå reflekteras pedagogen och professionen samt kollektiv nivå reflekteras utveckling av verksamheten. Den pedagogiska dokumentationens syfte är att göra verksamheten tydlig och synlig för pedagoger, barn och föräldrar. Därefter kan både barn och pedagoger fortsätta att utmanas. Att se och förstå i mötet är det som jag tänker att pedagogisk dokumentation handlar om. Eftersom lärande är föränderligt och ny kunskap skapas hela tiden, blir det en spännande resa som utforskas tillsammans med barn och pedagoger. Nyfikenheten blir motorn i processen. Lenz Taguchi (2012) menar att barn och vuxna är medskapare av egna och andras kunskap barnen rätt till sina teorier, det visar sig oftast vara teorierna i slutändan är samma som vetenskapliga teorier.

För att kunna få syn på lärande processen behöver den pedagogiska dokumentationen vara systematiskt och för att kunna se framåt, ditt nästa steg. Nyfikenhet är en viktig del i att fånga barnens läroprocess. Det kan vara svårt att begränsa sig och finna ett tvärsnitt, där processen syns och fortgår. Under denna process utvecklas verksamheten samt en samsyn utvecklas efter tid.

En cirkulär process skapas och som bilden ovan visar. Det som blir svårt är att avgränsa sig samt finna fokus som inte gör att dokumentationen flyger iväg och att det känns stressande. Det känns skönt att veta att om den pedagogiska dokumentationen fungerar sparar du istället tid och fokuserar på det som är meningsfullt och utvecklar verksamheten. Modellen som bilden visar hjälper mig att förstå hur pedagogisk dokumentation fungerar."Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden,...."(lpfö 98/10, sidan 16)

Den pedagogiska dokumentationen är beroende av både den osynliga och synliga miljön. Den synliga är det vi kan ta på tex möbler, lokaler och material. den osynliga lärmiljön är vårt förhållningssätt och vår barnsyn samt hur vi förhåller oss till den materiella miljön ( Lenz Taguchi, 2013)Under den process som pedagogisk dokumentation får arbetslaget möjlighet att se och förstå varandra som sedan leder till en mer enad samsyn av verksamheten. 

Att pedagogerna tillsammans med barnen är medforskare blev så tydligt för mig efter min föräldraledighet, då jag kom tillbaka hade verksamheten ipads. Jag hade aldrig haft en ipad i min hand och visste därför inte hur den fungerade. Jag bad barnen om hjälp och tillsammans utforskade vi ipaden. Barn är så orädda och vågar prova sådant de inte mött innan, jag tänker ofta på att varje dag jag möter någon lär jag mig något nytt. Det kan både vara en människa och ett material som jag tillsammans med barnen utforskar. Vi behöver därför fundera över det material som vi har och hur vi använder detta. Barnen i min grupp är nu 1-3 år och det gör att deras reflektion i den pedagogiska dokumentationen är utmanade. Tillsammans med barnen gick vi på upptäcksfärd på vår gård. Barnen hade en ipad tillsammans och de fick i uppgift att ta kort på naturen. Därefter tittade vi på bilderna och skapade ett collage. Det är mötet med bilderna och varandra som behöver reflekteras tillsammans efteråt. Ett sätt är att filma det de säger och sedan titta på detta tillsammans i arbetslaget. Genom att använda digitala verktyg kan reflektionen tillsammans med barnen ske omedelbart samt även de yngre barnen kan få möjlighet att reflektera över sitt lärande och se den process som pågår.

 "dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla– barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar,vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och– föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara." (Lpfö 98/10 sidan15.)

Genom att barnens röst finns den pedagogiska dokumentationen blir den både meningsfull och viktig för verksamheten, det leder till verksamhetsutveckling. Det är härligt att se att förskolans verksamhet utvecklas, då vi länge sparade barnens bilder och skickade hem dem, helt oreflekterat. Idag ser vi ett annat värde i den pedagogiska dokumentation som vi gör. 

Jag funderar ofta på hur vi kan få barnen att bli "sitt bästa Jag" vilka förutsättningar behöver barnet för detta? Genom tålmodig pedagogisk dokumentation få syn på den process som pågår och då kan vi använda detta för att utveckla verksamheten, detta leder i sin tur till att barnen utmanas och att förutsättningarna till att barnen får bli "sitt bästa jag" 

Referenslista.

Håkansson, J. (2013) Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem -Strategieroch metoder. Studentlitteratur 

Lenz Taguchi, H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation?- Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Gleerups

Lenz Taguchi. H, Åberg,A.( 2005) Lyssnadets pedagogik. Liber

Reggio children, Projekt zero (2006). HLS förlag.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. Hämtad från http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2442 

Skolverket. (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation. Skolverket

Wehner-Godée, C. (2013). Lyssnandets och seendets villkor – pedagogisk dokumentation – dvd bok. Liber