Naturkonst i vår piazza.

Naturkonst i vår piazza. 

Reflektioner kring lek och dess betydelse för mig.

Vad lär barn sig inte i lek ? Jag är övertygad om att barnen lär sig allt. I en trasslig "spagettiröra" erövrar barnen kunskap, inte minst genom möten som material. Vilka förutsättningar ger vi våra barn för att utvecklas genom lek? Vilka material erbjuder vi? Och varför? Hur tillgängligt är materialet? 

Jag funderar speciellt på min yrkesroll, hur kommer det sig att, när jag slappnar av kommer fantasi och jag kan med lätthet bli en del i leken med barnen? I min barndoms hagar ägde jag allt runtom kring mig i naturen, fantasin kunde flöda fritt. Kanske berodde det på att jag ofta lekte själv ( om inte grannens barn var hemma förstås). I timmar kunde jag flyta in i fantasivärldar, som fortsatte och fortsatte. Hur ger vi våra barn i förskolan möjlighet att leka och fortsätta leka? Vi bryter hela tiden för mat, gå ut mm. Det krockar med min syn på lek och dess viktiga del i barns värld. 

Det var inte alls underligt att jag under min utbildning valde att läsa kursen pedagogisk drama 20 poäng. ( Någon gång ska jag läsa de resterande 20 p så att jag kan bli dramapedagog)  Jag har också spelat amatörteater och medverkat i forumspelsgrupper. Kanske inte konstigt att jag valde detta. Vi hade även ett projekt på min grundskola, ett anti mobbningsprojekt. Skolan köpte in en dramalärare som drev projektet. Allt annat lades åt sidan under dessa veckor. Fantastiskt, alla fick uppgifter att göra, detta spelades upp för föräldrar och syskon. Så vid 8 års ålder var jag övertygad om att teater var ett av mina språk.

Fantasin är en kompetens som barnen kan ha nytta av hela livet. Att låta barnen möta många olika språk är något som utvecklar är det som vi kan ge dem på förskolan. Jag funderar också på varför jag har så svårt att välja ut ett fåtal citat ur läroplannen, då jag bloggar i unikum. Det hela beror nog på att jag ser att allt går i varandra, barnen lär så mycket på en gång....

"Vi lekte och lekte och lekte, så det är underligt att vi inte lekte ihjäl oss" citat Astrid. Lingren 

Portfolioföreläsning och nu fick jag många nya tankar....

Vi har i kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd tittat på en föreläsning med Roger Ellmin. Föreläsning finns som fyra filmer på youtube.

Filmerna hittar du här, 

https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=4fkYTEU2uYg
https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=ptb6U1GSdnw
https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=QEBWm59qNtw
https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=IaR5mfobZxI

Jag kan sakna de portfoliopärmar vi en gång haft, de var barnens och de kunde välja att titta i dem när helst de önskade. Ett barn sa en gång, "denna boken handlar om mig ", om sin portfoliopärm. Hur tillgänglig är barnens dokumentation som finns digitalt? 

Jag får så många nya tankar då jag funderar kring portfolio och portfolio metodik....jag kommer här nedan dela med mig av de tankar som började snurra hos mig.

Roger ellmin pratar också om vikten av barnens delaktighet i sin process och i sitt lärande. Jag funderar ofta på detta, hur kan barnens portfolio bli barnens igen ? Hur ser barnen sitt lärande, kreativitet och hur ger vi dem möjlighet att själva reflektera och hur tydliggör vi de estetisk lärprocesser som sker. 

Jag funderar också på den röda tråd som ska finnas från förskola och genom hela skolan, detta gör portfolion meningsfull. 

Frågor som ellmin tar upp är tex 

Vad sparas? 

Hur sparas det?

Hur används det som sparas?

Portfolio är också ett urval av det som sparas, hur gör vi när vi använder vårt dokumnetations verktyg Unikum? Jag funderar också på formen vi har i unikum och hur gör andra, känner att jag måste undersöka detta mer tex maila någon och fråga hur just den förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation och portfolio. 

Vad tar jag med mig för tankar efter att ha sett på föreläsningen?

Jag känner att jag vill fortsätta fundera på dessa frågor som han gav som tips i slutet av förelsäningen.

Vad ska jag/vi lära ? (Mål för lärandet)

Hur ska jag/vi arbeta ( lärandestrategier)

Hur lär jag/vi bäst? (Lärstilar)

Vad har jag/vi lärt?(utvärdering)

Vad är nästa steg?(utveckling)

I förskolans läroplan, 98/10 s 15 står det att: 

"Arbetslaget ska dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla, -barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och ideer tas till vara"

Detta innebär för mig att vi tillsammans har en viktig uppgift att bjuda in barnen och låta deras intressen och ideer styra. Det handlar trots allt om att vi ska fånga den process som barnen befinner sig i och fånga upp det som sker. 

0. 
   

Reflektion

Vad innebär reflektion?
Jag tänker mig att reflektion innebär att du har tankar om tankar.

Och varför är den så viktig? För att se processen och kunna inta ett helekopterperspektiv utav det som du gjort. Att få nya tankar som du sedan kan ha nytta av och lära dig något av för att i framtiden utveckla.

För mig är också att dela dela med sig en viktig del i reflektion.

Sedan också att den sker systematiskt och regelbundet är också en annan viktig del. För mig är det nödvändigt att använda mig av penna och papper när jag reflekterar, mer kommer fram då. Jag har därför köpt en ny skrivbok som jag ska använda. Jag kommer att utgå ifrån trippelloggen, med frågor som situation/händelse -Hänt idag?, reflektion/analys-Tänkt?Känt? Och aktivitet/aktion- handling? Lärande? Ditt nästa steg? För att det ska ske systematiskt kommer jag att använda del av min planeringstid till detta. På bilden ser ni min reflektionsbok.

Podcast

I kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd har vi fått i uppgift att göra en egen podcast. Programmet ska innehålla en pedagogisk dokumentation om något man gjort med barn/pedagoger i sin egna verksamhet. Mitt radioprogram handlar om hur vi utmanar barnen när de tar egna bilder med Ipaden. Barnen tar bilder själva med IPadsen och då de befinner sig i vår piazza får jag möjlighet att följa samma grupp barn när de tar kort. Barnen brukar i slutet av passet få berätta om de bilder de tagit. Det är så spännande att få vara med i deras utforskande och samtidigt utmana dem när de dokumenterar. Här ska du få lyssna på hur det kan låta




https://soundcloud.com/emeli-stenvall/emelis-radioprogram-kopia



Hannas radioprogram är en fristående fortsättning på  detta radioprogram. 

Vill du lyssna på Hannas radioprogram gör du det

Vad berättas om mig?

Under vår diskussion om denna bok landade i att vi behöver diskutera vad vi har för barnsyn/männsikosyn och att vi behöver diskutera i våra arbetslag. Vår dokumnetation speglar detta, vilken del har barnen i sin dokumnetation ? Hur ger vi dem möjlighet att var del i dokumnetationen? Barnen tar många bilder själva på min avdelning, vad gör vi med dem? Hur syns dessa i barnens dokumentation? Jag kännner mig både inspirerad och förvirrad på vad mitt nästa steg ska bli. 

Jag tänker också på detta. 

Pedagogisk dokumentation Vad, Hur och Varför?

Pedagogisk dokumentation vad, hur och varför.

Vad är pedagogisk dokumentation?

För att förstå vad pedagogisk dokumentation är behöver man förstå skillnaden mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation. Dokumentation innebär att man samlar in tex foton, observationer, film och text m,m. Syftet kan vara att använda dokumentationen för att visa verksamheten för tex föräldrar och barn. Dokumentationen är retrosperspektiv, den handlar om det som hänt. Dokumentationen blir inte pedagogisk förrän du har dokumenterat en tid och reflekterat, både själv och tillsammans med andra, både vuxna och barn. Pedagogisk dokumentation är framåtsyftande, prospektiv (Lenz Taguchi 2013). Åberg mfl( 2005)menar att våra gemensamma reflektioner kan ligga till grund för hur man i fortsättningen väljer att utmana barnens tankar. Pedagogisk dokumentation är alltså en process som belyser lärande och utveckling hos barn och/eller dig själv. Tillsammans skapas ny kunskap ( Åberg, Lenz Taguchi 2005) 

I skolverkets publikation (2012)" Det handlar om att försöka se och förstå vad som pågår i verksamheten, utan en att på förhand bestämd ram av förväntningar och normer" ( Skolverket 2012). Att se den pedagogiska dokumentationen som något föränderligt och att den nyskapas i möten med miljöer och andra är också något som belyses dokumentationen. 

Hur blir dokumentation pedagogisk?

I förskolans läroplan kan man läsa att arbetslaget "ska sträva efter att kontinuerligt och systematiskt dokumentera varje barns utveckling och lärande samt tillgodose vare barns möjlighet till att utvecklas och lära. Det ska också uppvisa barns förändrade kunnande inom olika målområden. (Lpfö 98/10, s 15.") Vi har som krav att använda oss av systematiskt  kvalitetsarbete i förskolan och skolan. För att få kvalitetsarbetet att fungera behövs bla att vi mäter relevanta saker, tydliga mål, från delar till helhet, att det finns långsiktighet inbyggt i systemet samt att det finns förbättringsområden (Håkandsson, 2013)

för att kunna använda den pedagogiska dokumentationen behöver den ske systematiskt och med hjälp av gemensamma verktyg som för processen framåt. Arbetslaget kan tex använda sig av ett reflektionsprotokoll ( tex bild 1 ) reflektionsprotokollet har vi använt oss av på mitt nuvarande arbete. Det hjälper arbetslaget att hitta fokus och använda den tid vi har tillsammans.

Den pedagogiska dokumentationen kan användas för att vidare utveckla verksamheten (Lenz Taguchi, 2013)Med samma modell, kontinuerligt, reflekterat, tålmodigt låta det ta tid och se syfte i detta. 

Spännande är det också att det kan kasta omkull tidigare tänkande om lärande och inte planera upp långt i förväg utan tålmodigt låta barnens intresse och teorier styra nästa steg. Pedagogen är medforskare tillsammans med barnet och de andra pedagogerna. koppling till läroplanens styrdokument kommer in efter aktivitet och ligger till grund för nästa steg,frågor som, hur fortsätter vi att utmana barnen? Vad behöver barnen för att gå vidare? för processen vidare.

Den pedagogiska dokumentationen kan användas i ett pedagogiskt förändrings arbete.( Wenher-Gode'e, 2012) Detta innebär att det kan ligga till grund för utvärdering av verksamheten. Whener-Gode'e(2012) menar att pedagogisk reflektion handlar om att utbyta erfarenheter i ett kollektivt möte. Lenz Taguchi (2012) säger att reflektion både enskilt och tillsammans med andra skapar en sannare bild av barnet, pedagog och verksamheten. Genom reflektion kan vi fånga upp de lärande processer som pågår. I vår verksamhet använder vi oss av trippellogg, vilket ger oss ett verktyg för att reflektera.

 I skolverket (2012) står"De estetiska språken och uttrycksformerna är viktiga för att bredda, spänna ut och intensifiera det område som man undersöker. ..." (Sidan 23) Vi behöver fundera på hur vi utmanar barnen med det material som vi erbjuder.

Varför behövs pedagogisk dokumentation i förskolan?

Reggio children (2006) säger att huvuduppgiften i pedagogisk dokumentation är att säkerställa "att lyssna och bli lyssnad på" . Vilket stämmer väl överens vad som står i förskolans läroplan "dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla– barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar,vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och synliggöra lärande processer som pågår samt utmana för att komma vidare" (s) I boken som Reggio children ( 2006) gett ut kan pedagogen få praktiska tips på hur den pedagogiska dokumentationen kan se ut, det blev som en Aha upplevelse för mig hur pedagogisk dokumentation kan se ut.

Barnens röst och deras reflektion måste finnas som en röd tråd i den pedagogiska dokumentationen. "dokumentera, följa upp och analysera– kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig,– hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,..." (98/10 sidan 16 ) Det innebär alltså att den pedagogiska dokumentationen är föränderlig liksom det lärande som barnen och de vuxna befinner sig i ( Lenz Taguchi, 2012). 

Diskussion 

Genom att den pedagogiska dokumentationen synliggör verksamheten och de läroprocesser som pågår, kan vi använda den för att komma vidare i vårt arbete. Alla pedagogers reflektion behövs för att få syn på de lärande processer som pågår samt att kunna fortsätta utmana barnen. Man skulle kunna fundera på reflektion som sker i olika nivåer, I individuell nivå reflekteras pedagogen och professionen samt kollektiv nivå reflekteras utveckling av verksamheten. Den pedagogiska dokumentationens syfte är att göra verksamheten tydlig och synlig för pedagoger, barn och föräldrar. Därefter kan både barn och pedagoger fortsätta att utmanas. Att se och förstå i mötet är det som jag tänker att pedagogisk dokumentation handlar om. Eftersom lärande är föränderligt och ny kunskap skapas hela tiden, blir det en spännande resa som utforskas tillsammans med barn och pedagoger. Nyfikenheten blir motorn i processen. Lenz Taguchi (2012) menar att barn och vuxna är medskapare av egna och andras kunskap barnen rätt till sina teorier, det visar sig oftast vara teorierna i slutändan är samma som vetenskapliga teorier.

För att kunna få syn på lärande processen behöver den pedagogiska dokumentationen vara systematiskt och för att kunna se framåt, ditt nästa steg. Nyfikenhet är en viktig del i att fånga barnens läroprocess. Det kan vara svårt att begränsa sig och finna ett tvärsnitt, där processen syns och fortgår. Under denna process utvecklas verksamheten samt en samsyn utvecklas efter tid.

En cirkulär process skapas och som bilden ovan visar. Det som blir svårt är att avgränsa sig samt finna fokus som inte gör att dokumentationen flyger iväg och att det känns stressande. Det känns skönt att veta att om den pedagogiska dokumentationen fungerar sparar du istället tid och fokuserar på det som är meningsfullt och utvecklar verksamheten. Modellen som bilden visar hjälper mig att förstå hur pedagogisk dokumentation fungerar."Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden,...."(lpfö 98/10, sidan 16)

Den pedagogiska dokumentationen är beroende av både den osynliga och synliga miljön. Den synliga är det vi kan ta på tex möbler, lokaler och material. den osynliga lärmiljön är vårt förhållningssätt och vår barnsyn samt hur vi förhåller oss till den materiella miljön ( Lenz Taguchi, 2013)Under den process som pedagogisk dokumentation får arbetslaget möjlighet att se och förstå varandra som sedan leder till en mer enad samsyn av verksamheten. 

Att pedagogerna tillsammans med barnen är medforskare blev så tydligt för mig efter min föräldraledighet, då jag kom tillbaka hade verksamheten ipads. Jag hade aldrig haft en ipad i min hand och visste därför inte hur den fungerade. Jag bad barnen om hjälp och tillsammans utforskade vi ipaden. Barn är så orädda och vågar prova sådant de inte mött innan, jag tänker ofta på att varje dag jag möter någon lär jag mig något nytt. Det kan både vara en människa och ett material som jag tillsammans med barnen utforskar. Vi behöver därför fundera över det material som vi har och hur vi använder detta. Barnen i min grupp är nu 1-3 år och det gör att deras reflektion i den pedagogiska dokumentationen är utmanade. Tillsammans med barnen gick vi på upptäcksfärd på vår gård. Barnen hade en ipad tillsammans och de fick i uppgift att ta kort på naturen. Därefter tittade vi på bilderna och skapade ett collage. Det är mötet med bilderna och varandra som behöver reflekteras tillsammans efteråt. Ett sätt är att filma det de säger och sedan titta på detta tillsammans i arbetslaget. Genom att använda digitala verktyg kan reflektionen tillsammans med barnen ske omedelbart samt även de yngre barnen kan få möjlighet att reflektera över sitt lärande och se den process som pågår.

 "dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla– barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar,vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och– föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara." (Lpfö 98/10 sidan15.)

Genom att barnens röst finns den pedagogiska dokumentationen blir den både meningsfull och viktig för verksamheten, det leder till verksamhetsutveckling. Det är härligt att se att förskolans verksamhet utvecklas, då vi länge sparade barnens bilder och skickade hem dem, helt oreflekterat. Idag ser vi ett annat värde i den pedagogiska dokumentation som vi gör. 

Jag funderar ofta på hur vi kan få barnen att bli "sitt bästa Jag" vilka förutsättningar behöver barnet för detta? Genom tålmodig pedagogisk dokumentation få syn på den process som pågår och då kan vi använda detta för att utveckla verksamheten, detta leder i sin tur till att barnen utmanas och att förutsättningarna till att barnen får bli "sitt bästa jag" 

Referenslista.

Håkansson, J. (2013) Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem -Strategieroch metoder. Studentlitteratur 

Lenz Taguchi, H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation?- Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Gleerups

Lenz Taguchi. H, Åberg,A.( 2005) Lyssnadets pedagogik. Liber

Reggio children, Projekt zero (2006). HLS förlag.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. Hämtad från http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2442 

Skolverket. (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation. Skolverket

Wehner-Godée, C. (2013). Lyssnandets och seendets villkor – pedagogisk dokumentation – dvd bok. Liber

Tankar från senaste mötet

.Känner att det är så spännande och roligt att lära tillsammans med andra. Det inspirerar och startar nya och andra tankar. I min grupp provar vi tankar och det är så vi tillsammans får ny förståelse, vilket också gör att tiden flyger iväg och att vi skulle kunnat fortsatt att samtala i timmar. 

Att våga låta barnen ha sin teori och de blir ändå vetenskapliga är något jag funderar mycket över. Det känns bra att barnens teorier blir så viktiga och att de får ta plats men också skönt att de kan bli vetenskapliga, men att de de då måste få mer tid. 

Jag tänker på mitt första möte med ipad var efter föräldraledighet. Jag hade ingen aning om hur jag skulle starta den eller vad jag skulle ha den till. Jag lät barnen visa mig och tillsammans utforskade vi Ipaden. Detta blev en tydlig milstolpe för mig och min syn på lärande. Nu för tiden låter jag processen bli lika viktig som kunnandet. Att befinna sig en process där man inte vet var man hamnar är spännande och utmanande. Det är så jag tänker att pedagogisk dokumentation ser ut. Lärande sker rhizomatiskt och du vet aldrig var en blomma ska växa upp ur "rot-trasselet"  utmaningen blir att fånga den process som pågår och utmana lagom mycket. Så allt är föränderligt och vi befinner oss i en ständig process.

Pedagogisk dokumentation

Just nu läser jag kursen pedagogisk dokumentation som it stöd. Processen som sker under denna kurs reflekteras i bloggen. Läs gärna mer om vem jag är här brevid, i bloggen.

Pedagogisk dokumentation är för mig en process där flera pedagoger reflekterar kring dokumentationen. Dokumentationen sker systematiskt och över tid. Ett gemensamt fokus som reflekteras kring samt gemensamma utgångspunkter och modell är nödvändigt för att ska bästa möjliga förutsättningar för att den pedagogiska dokumentationen ska fungera.

Mina kullerbyttor har länge varit hur man dokumenterar de yngsta barnen och skapar en delaktighet samt belyser processen, utan att själv göra tolkningar. De yngsta barnen går inte att fråga, då deras språk mera utgör kroppspråk än talat språk. Pedagogerna tolkar det som händer och utan andra kan det bli helt galet. Det är alltså ännu viktigare med flera pedagogers reflektion för att skapa en bred bild samt att bild/film används som verktyg.

Det känns skönt att ha en lärgrupp där vi tillsammans kan få prova våra tankar, reflektera samt skapa nya förståelser av det vi lär oss. Jag tror på kollaborativt lärande. Det ska bli så spännnade.